Hur påverkas vi, i samhället?
Hej alla fiskevänner! Denna vecka ska vi istället dyka ner i vilka konsekvenser fisket ger, denna gång utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
Vi människor är beroende av haven. Enligt WWF värderas omsättningen av varor och tjänster beroende av haven till hela 21 biljoner kronor per år, och motsvarar världens sjunde största ekonomi. (4) WWF skriver även på sin hemsida att det bor ca 90 miljoner människor runt Östersjön i 9 olika länder, och att det är många olika faktorer som påverkar och påverkas av havsmiljön. T.ex. sjöfart, fiske, men även energiproduktion, turism och rekreation. I rapporten Future Trends in the Baltic Sea gjord av WWF står det att man tror de marina aktiviteterna kommer öka kommande år. När flera intressen vill ta del av samma begänsade resrurs leder det ofta till konflikter, inom och mellan sektorer och mellan nyttjande och natur. Risken är att vi överskridet vad Östersjön klarar av (10). Fisket, som en mänsklig aktivitet, kan ge negativa effekter på miljön och bör därför tas på stort allvar. Idag är fiske en del i den allmänna politiken, men de beslut som tas har inte gett så stora effekter man önskat. Enligt Havmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011 menar de att en konsekvens av detta är att vi måste integrera förvaltningen av fisket i, och vara underordnad förvaltningen av den marina miljön (9). Det betyder att man inte bara ska ta hänsyn till fiskeriekonomiska aspekter, utan också räkna in indirekta konsekvenser av minskade fiskebestånd, vid beslut om fiskekvoter.
På grund av dagens fiskesituation har Sveriges regering framställt 15 miljömål (1), varav 3 berör Östersjön, enligt Miljöforsknings hemsida; en giftfri miljö, ingen övergödning och hav i balans samt levande kust och hav (2). På Miljömålens hemsida kan man på varje mål klicka på “Uppföljning och utvärdering - Når vi målen?”, där det antingen kan stå Ja, Nära eller Nej. På samtliga tre mål står det Nej, vilket betyder “Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel” enligt teckenförklaringarna på Miljömålens hemsida. Om vi inte agerar nu riskerar fisket att kollapsa. Enligt Rädda Östersjöns hemsida riskerar 900 000 att förlora jobbet år 2030 (3).
På Rädda Östersjön skriver de om de tre huvudmål som sattes upp för EU:s Östersjöstrategi 2009: (8)
- Öka välståndet i regionen - Målet om ökat välstånd inbegriper en bred omsättning frågor, till exempel även en social dimension med ökat samarbete inom bland annat hälsoområdet. Staterna kan stärka sin konkurrenskraft och välstånd genom att samverka i forskning och utveckling, samt genom fördjupad och fullbordad inre marknad och arbete för 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt.
- Länka samman länderna runt Östersjön - ett infrastrukturmål, det krävs ett bättre samarbete för att förbättra regionens transportsystem och energiförsörjningstrygghet. Handlar också om att föra människor närmare varandra, vilket kan ske t.ex. genom student- och forskningsutbyte, och ökat samarbete för att bekämpa människosmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet.
- Rädda havsmiljön i Östersjön - målet att rädda havsmiljön handlar om att med stöd till olika insatser uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet. Det handlar också om att skapa förutsättningar för en säkrare sjöfart genom att exempelvis minska riskerna för oljeutsläpp i Östersjö och att främja hållbar tillväxt i stort.
Varje mål har involverat flera projekt och andra åtgärder och många av projekten bidrar till mer än ett mål. Hur har det gått då? Första målet har involverat 10 länder runt, och har haft en budget på 6,5 miljoner euro som resulterat i ett (förhållandevis) stort antal nya produkter, tjänster och involverade företag. Haft både en ekonomisk och social betydelse. Det andra målet är fortfarande aktivt och bedöms av projektgrupperna själva som framgångsrikt. Exempel på projekt är t.ex. Rail Baltic, BSR TransGovernance och Interface. Projekt inom de tredje målet tycks även här vara framgångsrika. Exempel på projekt är t.ex. Baltic Deal, Baltic Compass och Baltic Manure, CleanShip och Batfish. Rädda Östersjön ställer även frågan: topp eller flopp? Det beror på hur men mäter, men, precis som de också skriver, är projekt med gemensamma mål mellan länder positivt. I det här fallet är det en lång väg kvar, på de flesta plan, men det är alltid bra med utveckling! (11)
På Havsmiljöinstitutets hemsida skriver de att “vägen mot en bättre havsmiljö börjar i samhället”. (7) För att kunna sätta fingret på hur havsmiljön ser ut idag behövs data, antingen från naturvetenskaplig forskning eller nationella marina miljöövervakningsprogram, eller också information om planerad utbyggnad av vindkraftverk till havs, hur vår konsumtion av fisk förändras eller hur jordbruket använder sig av konstgödsel. Målet med förvaltningen av havet är att utgå från hela ekosystemet där människor, djur, växter och habitat räknas in. Den helhetssynen betyder att samhällsplaneringen måste ta hänsyn till samtliga verksamheter med påverkan på havet och havs- och landsbaserade verksamheter. Det behövs också kunskap om hur människor uppfattar havsmiljön och hur villiga vi är att förändra.
Man pratar mycket om hur fisket drabbar naturen och allt därtill, men hur skulle det bli för fiskarna? De som försörjer sig genom fisket? Hur skulle de drabbas om fisket kollapsade? På Njord, “en sajt och blogg om yrkesfiske”, som de själva uttrycker det, skriver de att fiskarna sitter i en omöjlig sist. (5) De menar att de skandinaviska fiskeministrarna har kommit överens om att fiskare inte ska få kasta ut (tillbaka i havet) fisk som är s.k. bifångst, dvs det som “följt med på köpet”. Fiskarna hamnar då i ett “moment 22”, ett olösligt dilemma - de bryter mot lagen hur de än gör. De får inte fiska mer än sin kvot, ta upp för liten fisk eller fiska förbjudna fiskarter, och de får inte heller kasta tillbaka fisk.I dagsläget finns ingen direkt och snabb lösning för det problematiken med bifångster. “Ska man komma till rätta med den dåliga vanan att kasta oönskad fisk överbord gäller det att sluta fånga oönskad fisk” står det i artikeln Vi måste sluta fånga oönskad fisk, på SVD från 2011 (6). Många menar att det är oetiskt och slöseri med naturresurser, och i en debattartikel från Göteborgs-Posten skriver de att det även är ett hot mot framtidens fiskeindustri (12). I artikeln på SVD skriver de även att utkast och bifångster bara tyder på att vi varken har smarta, effektiva eller tillräckligt selektiva fiskemetoder idag. Enligt Mikael Karlsson och Ellen Bruno på Naturskyddsföreningen bör regeringen gynna fiskare som använder sig av selektiva redskap. Naturskyddsföreningen menar att ett av de största problemen med nuvarande fiskepolitik är att besluten tas av fel anledningar och på fel nivå. I Dumpad visk vansinne för ekonomi och miljö, på GP står det att det i dagsläget lönar sig för fiskare att slänga tillbaka fisk över sin kvot och bifångst, för att öka värdet på fångsten.
Här är lite intressant statistik framförd av Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Statistiska Centralbyrån (13):
Som ni märker ser inte kurvorna likadana ut, men det beror bl.a. på att man de senaste 40 åren utvecklat och använt sig av större fiskebåtar där mindre männniskor sysselsätts. Dessutom har det skett förändrig i vilka arter man fångar. Efter 80-talet har man inte bara fiskat torsk, utan även skarpsill, havskräfta och räka. Det har varit den viktigaste faktorn till att fiskare fortfarande sysselsatts. Vad skulle vara bäst, sett ur ett ekonomiskt perspektiv - att låta tekniken gå framåt och utveckla och kosta på större båtar som kräver mindre arbetskraft (fortsatt utveckling av dagens fiskeindustri), eller helt och hållet bojkotta fisket (något slags fiskeförbud) och omskola alla fiskare till andra yrken, och få in de i samhället på annat sätt? Oavsett vilket av de kostar det samhället pengar och båda alternativen betyder att fiskare måste försörja sig genom något annat än fiske. Trots att fisket minskar (enligt ovanstående statistik) så fiskas det fortfarande mer än ekosystemt egentligen klarar av.
Hur ska vi lösa dessa problem? Vilka åtgärder går att genomföra? Vilket tidsperspektiv? Vi behöver utveckla nya redskap och tekniker för att både vår natur och ekonomi ska slippa lida. Mer om åtgärder kan ni läsa om nästa vecka, när vi kommer in på åtgärdsveckan och dyker djupare ner i vad vi kan göra för att rädda vårt innanhav. Så fortsätt simma så hörs vi nästa vecka!
Länklista
1. http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/
2. http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/December-2003/Innehall/Tema/Overgodning-fiske-och-gifter-hotar-Ostersjon/
3. http://www.xn--rddastersjn-l8a1vg.se/initiativ/doende-stersjon-kan-innebara-forlust-av-900-000-arbetstillfalle
4. http://www.wwf.se/press/aktuellt/1593578-wwf-till-regeringen-ta-tre-steg-fr-att-rdda-haven
5. http://fiske.zaramis.se/serier/utkast-av-fisk/
6. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-sluta-fanga-oonskad-fisk_6655732.svd
7. http://www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle
8. http://www.xn--rddastersjn-l8a1vg.se/initiativ/eus-ostersjostrategi?utm_source=arrow&utm_medium=previous
9. http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=85
10. http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/rdda-stersjn/havsfrvaltning/1364093-havsfrvaltning-stersjn
11. http://www.regeringen.se/sb/d/12827/a/140339
12. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.781780-dumpad-fisk-vansinne-for-ekonomi-och-miljo
