fiskesquad.blogg.se

Hejsan! Nu är det ju som sagt konsekvensvecka på bloggen och jag ska ta upp det utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Orsakerna till varför Östersjön är ett så utsatt hav och har problem med att föra ett fungerande fiske tog vi som sagt upp förra veckan och jag kommer nu spåna vidare på vilka konsekvenser detta leder till.  

Det mest centrala som enligt hav och miljöinstitutet har rubbat ekosystemet i Östersjön är det Överfiske och den övergödning som sker i nuläget vilket också har lätt till torskbestånds kollaps. På grund av detta överfiske skapas även en kedjereaktion på minskningen av torsk. Vad betyder det för resten av havets fiskar om torsken tar slut? Jo, detta ger ett resultat av en näringskedja som inte fungerar som den ska. Då torsken minskar ökar deras föda, alltså skarpsillen och den ökade sillen får konkurrerar om plankton som föda vilket gör sillar och skarpsillar magrare dessutom minskar planktonen.  För att sammanfatta, påverkas hela fiskarnas ekosystem även då bara en specifik art överfiskas. Det ger en rubbning i hela näringskedjan menar havs och miljöinstitutet. [1] På grund av den kraftiga minskningen av torsken har växtligheten av fintrådiga algmattor (alger) ökat främst i grunda kustområden, dessa algmattor gynnas dock utav övergödningen[2] men påverkar då andra arter negativt i havet. Algmattorna dominerar emellertid ut ålgräset och syrehalten i bottensatsen försämras vilket i sin tur har kraftig på ålgräset och kan till och med döda arterna visar studier från havs och miljöinstitutet. [3]

Allt mer bevisar att det grymma överfisket av de stora rovfiskarna ger drastiska konsekvenser för ekosystemet speciellt vid kusterna i Östersjön. Sammantaget ger en minskad predation (att djur dödar och äter andra djur) som resulterar till ökning hos de små rovdjuren, minskning av algbetare, och snabbväxande alger ökar samt bidrar till vegetationsförändringar som skett och ännu sker. [4] Förutom ekosystemets påverkan i haven visar rapporter från länsstyrelsen huruvida ålgräset som minskar av överfisket hur pass stor påverkan de har för växthuseffekten samt klimatförändringar.[5] Forskning vid Göteborgs Universitet indikerar att ålgräsningarna på 20 år minskat med cirka 50%.[6] Ålgräset har en extremt viktig roll då de stabiliserar sedimentet(bottensatsen), minskar stranderosin(processen som leder till förlust av material som sand, grus, sten från en strand), tar upp partiklar samt näringsämnen i vattnet, minskar halten näringsämnen vilket förbättrar vattenkvalitén och dessutom minskar effekterna av övergödning. Ålgräset har även en central påverkan på minskning av växthusgaser samt klimatförändringar då det binder kol i havsbotten och fungerar genom detta som en stötdämpare mot koldioxidutsläppen och kan fånga upp utsläppen. [7]

Östersjön lider till stora delar av syrebrist vilket på senare tiden eskalerat och i dagsläget är 28 % utav Östersjöns omfattning av bottnar påverkade av syrebrist. Det ursprungliga syrefria förhållandet utgick från 5 % men ökade under 2000-talet till 15 %, detta i sin tur har ökat från 22 % till hur nuläget ser ut enligt forskning från SMHI, 2014. [8] Det syrefattiga Östersjön har i utsträckning orsakats på grund av klimatförändringar då detta resulterar till att flödet av nytt vatten minskar och vinterhalvåren blir mildare och detta leder i sin tur till en minskad syre- och salthalt medan vattentemperaturen ökar.[9] Grundläggande har detta framkallats från orsakerna av övergödningen som sker, eftersom då näringsämnen i haven tillförs via icke-naturliga förutsättningar och de viktigaste grundämnena kväve och fosfor ökar. [10]

När tillväxten av näringsämnena sker ökar näringslivet av växt- och djurplankton. I den syrerika delen av vattnet ovanför språngskiktet (skarp horisontell begränsning mellan olika vattenmassor) ger detta mer föda åt bottenlevande djur och fisk. Dessutom ökar även tång-fisken i område vid havsytan då planktonproduktionen ökar vid övergödning vilket leder till att siktdjupet minskar och tången drar sig mot ytan för ljus. Eftersom arter vid vattenytan ökar, växer även fallet till havsbotten av organiskt material under språngskiktet. För att bryta ner materialet krävs stora delar syre, dock uppstår syrebristen eftersom vattenutbytet mellan det övre och undre skiktet är dåligt. Vid syrebrist frigörs ammonium och fosfor från sediment dessa bidrar ytterligare till gödning av havet då ämnena späds med vattnet på ytan. Ännu en konsekvens av ett syrefattigt hav är att fisken flyr om halten syre blir mindre än 2 ml/l. Då allt syre är utarbetat skapas ämnet svavelväte vid nedbrytningen från det organiska materialet, de bottenlevande djur som inte lyckas fly vid brist på syre dör på grund av att svavelväte är giftig. [11]  

Även Algblomningar är en av konsekvenserna av ett syrefattigt hav. Enligt SMHI.se är algblomning eller vattenblomning då det förekommer en hög produktion av planktonalger eller bakterier, detta fall i Östersjön. Naturligt brukar algblomning oftast ske på våren när det börjar ljusna, bli varmare samt vattnet innehåller mycket näring och upphör då tillräckligt med djurplankton som lever på alger och bakterier som föda har skapats. [12]Nationalencyklopedins skriver på sin hemsida om hur Östersjöns algblomning påverkas av torskbeståndet som minskat och istället ökat mängden småfisk som lever på plankton som föda. På grund av detta ökar mängden alger eftersom en färre mängd djurplankton betyder minskning av uppätna växtplankton. [13] Dock förekommer även algblomning som en konsekvens av den övergödning som sker. På grund av denna abnorma förekomst leder det i Östersjön enligt SMHI till att vattnet missfärgas av algerna och cyanobakterierna som ligger som ett lager på vattenytan, vattnet blir farligt samt bör undvikas och enligt SMHI har flertal hundar dött eftersom de badat i vatten fyllt med bakterier och sedan slickat sin päls. Tillslut när cyanobakterierna sjunker till botten förbrukas syret i bottenvattnet i sammanhang med nedbrytningen vilket i sin tur leder till och påverkar spridningen av syrefria bottnar i Östersjön enligt SMHI.[14]

För att sammanfatta är konsekvenserna många, för många för Östersjön och dess levande organismer. Rubbning i ekosystemen, påverkning av ålgräset som har extremt viktiga uppgifter som inte kan tas tillvara på eftersom överfiske samt övergödning har för stor inverkan. Dessutom har klimatförändringarna resulterat till syrebrist men även algblomning har sin påverkan inom det området vilket leder till massdöd bland fiskarna.Hoppas ni lärt ernågot nytt av detta inlägg om Östersjöns konsekvenser utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Simma säkert och kommentera gärna!!

Spridning av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön under hösten 2014.