Vad leder detta till?
Hejsan alla fiskevänner! Nu är vi inne på konsekvensveckan! Därför kommer detta inlägg handla om konsekvenser av överfisket i Östersjön utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv.
Vad får då överfisket för följer? En självklar konsekvens är att fisken håller på att ta slut och att flera arter är utrotade. Tumlare som är en sorts val håller på att försvinna från Östersjöns hav. Hotet är främst de grymma fiskemetoderna som nämndes förra veckan, de fastnar och drunknar (däggdjur behöver simma upp till för att få luft). Torsken utsätts också för överfiske då det är en populär matfisk som industrin tjänar massor av pengar på. Max Cardinale, forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium, och svensk representant i Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommittéanser att uppfisket på torsken bör begränsas till 8790 ton under 2015 jämfört med år 2014 då siffran var 17 000 ton. (16)
“Fisk är inte bara mat - allt hänger ihop” skriver WWF. (1) De menar att fiskarna vi äter tar slut som sedan bildar algblomning. En detaljerad beskrivning på den så kallade trofiska kedjereaktionen är att när främst de stora rovfiskarna försvinner blir endast de mindre rovfiskarna kvar. Dessa äter upp algätande små snäckor och kräftdjur som i vanliga fall kan kontrollera den snabbväxande algmassan.(2) Allt detta leder till algblomning som idag är mycket vanligt i Östersjön. (det finns fler orsaker till algblomning t. ex övergödning). När blomningen slutligen sjunker till botten bildas det syrefria bottnar. Östersjön är ett hav där det finns syrebrist på djupet. Syrefria bottnar leder till att djurlivet upphör vid dessa områden. De djur som kan simma till en ny plats gör det, de andra dör. Den omtalade torsken som enligt WWF är mest överfiskad drabbas också av detta.(4) Torskens ägg trivs nämligen bäst vid höga salthalter, det vill säga nära botten . På grund av syrbristen kan äggen inte överleva och det bidrar på ett negativt sätt för torskens överlevande. Syrefria bottnar leder också till att fosfat från sediment frigörs och åker upp till ytan som gör att algbakterierna kan börja blomma igen. Det blir alltså en ond cirkel. (5)Dessutom kan syrebristerna i främst Östersjön bilda svavelkväve, vilket är en giftig förorening som luktar ruttet ägg. Föroreningen kan även ta död på bottendjur och vara skadligt för oss människor.(6) Inte nog med detta bidrar syrefria bottnar till övergödningen. Ekosystemet påverkas självfallet av den syrefria miljön. Fiskar som måste hitta nya miljöer behöver anpassa sig på nytt. Vissa fiskar lyckas anpassa sig medan andra inte gör det. De som dör påverkar sin miljö och sin näringskedja vilket resulterar till en förändringen i ekosystemet. Men även de som kan leva i de nya områden “stör” det vanliga organismlivet, vilket också kan bidra till förändringar i ekosystemet. Det är viktigt att komma ihåg att ALLT hänger ihop, vilket resulterar i att alla påverkas av alla. Tillbaka till algblomningen som inte endast skadar miljön utan även oss människor och djur. För mycket algvatten i kroppen kan leda till feber, diarré, illamående och kräkningar. Djur löper större risk för förgiftning och kan faktiskt dö av giftet som finns i algblomningen.(3)
Som nämnts i tidigare inlägg bidrar det kommersiella fisket till förändrad könsmognad. Fiskarna måste förhålla sig till en viss längd på fisken vilket påverkar dess egenskaper som kan skapa genetiska förändringar. Detta resulterar till omvandling av ekosystemet eftersom näringskedjan påverkas och fördelningen mellan rovfiskar och bytesdjur.(7)
Eu-parlametariker för miljöpartiet Carl Schytler skriver att Östersjölaxen behöver räddas och enligt Havs och Vatten Myndigheterna har vildlaxen i ett specifikt område i Östersjön redan tagit slut. I samband med hoten finns det även en risk för minskad genetisk variation. Detta menas med att den genetiska mångfalden av laxen (olika arter av laxen) håller på att försvinna. Laxen är starkt genetiskt anpassad till sina olika älvar och de brukar återvända till sin födelseälv, men i takt med utbyggnaden av kraftverk stoppas den från att komma tillbaka. Detta leder till att olika laxar får dela älv med samma naturbestånd. Genom flyttningen till nya områden påverkar det andra laxarter negativt.(14) Den genetiska variationen är viktigt då den behövs för att arter ska må bra och för att bevara sitt släkte. Alltså om det finns flera olika soters laxar är risken mindre att laxen kommer dö ut, endast en sort dör ut. Dessutom anser hemsidan havet.nu att Östersjön har ett känsligt ekosystem då det finns få arter inom olika grupper, vilket gör att det kanske inte finns någon ersättare om någon fisk/växt slås ut. Enligt forskaren Jacob Hägglund är minskning av mångfalden större och snabbare idag vilket gör det till ett ännu större problem. Han menar att vi är påväg mot ett sjätte massutdöende. (15) På grund av minskningen av den genetiska variationen och vildlaxen har man börjar odla i stället.(8) Problemet är dock att den odlade laxen har svårt att föröka sig och simmar bort från sin älv och ut i Östersjön. På det stora havet fiskas den upp av fiskebåtar vars slukar massa fossilabränslen då de måste leta efter endast odlad lax. Trots detta, råkar man ta upp den hotade vildlaxen som relativt ofta har blivit smittad av den odlade med parasiter och andra sjukdomar.(10) (13)Förbränning av fossila bränslen bidrar till världens klimatproblem, bland annat till surare och varmare hav.(18) Att äta vildlax kan vara farligt för oss människor, då de innehåller miljögifter som doxin och PCB. Livsmedelsverket rekommenderar barn, gravida och ammande att inte äta vildlax mer än 2-3 gånger per år. Genom bland annat amning kan dessa gifter påverka barnets utveckling. (9) Tillbaka till den odlade laxen. Den är relativt billig och har blivit vardagsmat för många. Fiskmjölet dock, som de odlas upp på gör så att via deras avföring släpps kväve och fosfor ut vilket kan leda till övergödning.(12) Dessutom bidrar man till överfisket och förändring av ekosystemen när fiskmjöl bildas. De små fiskarna som används till fodret är nämligen mycket viktiga för de marina områdena (områden som har skyddsbestämmelser i avsikt att skydda olika miljöer). Det är främst Peru som fiskar och gör mjölet till laxarna vi i Sverige äter. Det finns ett stort svartfiske i Peru samt arbetare som lever under dåliga jobbförhållanden. (11) Detta resulterar till att våra svenska restauranger ibland serverar lax som är illegalt fiskad. Det finns alltså nackdelar med odlad fisk och enligt WWF:s fiskeguide är laxen rödmärkt, vilket betyder att man ska låta bli att äta då den är ohållbar mot miljön. (17) Om du är en laxälskare och inte kan motstå frestelsen är det bättre att äta den som laxmat, som det var förr. Men glöm då inte att välja en dyrare och kravmärkt då den är odlad på ekologiskt foder.
Länklista:
1. http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/rdda-stersjn/1181754-rdda-stersjn-startsida
2. http://www.havet.nu/dokument/Havet2010-rovfisk.pdf
3. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/algblomning-1.1734
4. http://www.wwf.se/naturvaktarna/source.php/1028472/fisk-elevmaterial.pdf
5. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/algblomningar-da-nu-och-i-framtiden-1.31166
6. http://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/vatten_och_fiske/ostersjon/overgodning/
7.http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2013/12/kommersiellt-fiske-styr-evolutionen-hos-fisk/
8. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/yrkesfiske/nyheter/nytt-om-fiskeregler/nytt-om-fiskeregler-2013/2014-08-12-stopp-for-svenskt-fiske-av-fettfeneklippt-lax-i-ostersjon.html
9. http://nyttigfisk.se/index.php?page=vildfangad-lax#.VUo4Pvntmkp
10. http://www.havet.nu/dokument/HU20122kronika.pdf
11. http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/vet-du-vad-din-middag-till-frukost
12. http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/fisk-med-gott-samvete
13. http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/fisk-med-gott-samvete
14. http://www.havet.nu/dokument/HU20121laxgener.pdf
15. https://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=4372&area=5,10,15,16&typ=artikel&lang=sv
16. http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2014/6/osaker-bild-av-torskbestandet-i-ostersjon/
17. http://www.wwf.se/source.php?id=1590058
18. http://www.havet.nu/?d=176
Vad får då överfisket för följer? En självklar konsekvens är att fisken håller på att ta slut och att flera arter är utrotade. Tumlare som är en sorts val håller på att försvinna från Östersjöns hav. Hotet är främst de grymma fiskemetoderna som nämndes förra veckan, de fastnar och drunknar (däggdjur behöver simma upp till för att få luft). Torsken utsätts också för överfiske då det är en populär matfisk som industrin tjänar massor av pengar på. Max Cardinale, forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium, och svensk representant i Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommittéanser att uppfisket på torsken bör begränsas till 8790 ton under 2015 jämfört med år 2014 då siffran var 17 000 ton. (16)
“Fisk är inte bara mat - allt hänger ihop” skriver WWF. (1) De menar att fiskarna vi äter tar slut som sedan bildar algblomning. En detaljerad beskrivning på den så kallade trofiska kedjereaktionen är att när främst de stora rovfiskarna försvinner blir endast de mindre rovfiskarna kvar. Dessa äter upp algätande små snäckor och kräftdjur som i vanliga fall kan kontrollera den snabbväxande algmassan.(2) Allt detta leder till algblomning som idag är mycket vanligt i Östersjön. (det finns fler orsaker till algblomning t. ex övergödning). När blomningen slutligen sjunker till botten bildas det syrefria bottnar. Östersjön är ett hav där det finns syrebrist på djupet. Syrefria bottnar leder till att djurlivet upphör vid dessa områden. De djur som kan simma till en ny plats gör det, de andra dör. Den omtalade torsken som enligt WWF är mest överfiskad drabbas också av detta.(4) Torskens ägg trivs nämligen bäst vid höga salthalter, det vill säga nära botten . På grund av syrbristen kan äggen inte överleva och det bidrar på ett negativt sätt för torskens överlevande. Syrefria bottnar leder också till att fosfat från sediment frigörs och åker upp till ytan som gör att algbakterierna kan börja blomma igen. Det blir alltså en ond cirkel. (5)Dessutom kan syrebristerna i främst Östersjön bilda svavelkväve, vilket är en giftig förorening som luktar ruttet ägg. Föroreningen kan även ta död på bottendjur och vara skadligt för oss människor.(6) Inte nog med detta bidrar syrefria bottnar till övergödningen. Ekosystemet påverkas självfallet av den syrefria miljön. Fiskar som måste hitta nya miljöer behöver anpassa sig på nytt. Vissa fiskar lyckas anpassa sig medan andra inte gör det. De som dör påverkar sin miljö och sin näringskedja vilket resulterar till en förändringen i ekosystemet. Men även de som kan leva i de nya områden “stör” det vanliga organismlivet, vilket också kan bidra till förändringar i ekosystemet. Det är viktigt att komma ihåg att ALLT hänger ihop, vilket resulterar i att alla påverkas av alla. Tillbaka till algblomningen som inte endast skadar miljön utan även oss människor och djur. För mycket algvatten i kroppen kan leda till feber, diarré, illamående och kräkningar. Djur löper större risk för förgiftning och kan faktiskt dö av giftet som finns i algblomningen.(3)
Som nämnts i tidigare inlägg bidrar det kommersiella fisket till förändrad könsmognad. Fiskarna måste förhålla sig till en viss längd på fisken vilket påverkar dess egenskaper som kan skapa genetiska förändringar. Detta resulterar till omvandling av ekosystemet eftersom näringskedjan påverkas och fördelningen mellan rovfiskar och bytesdjur.(7)
Eu-parlametariker för miljöpartiet Carl Schytler skriver att Östersjölaxen behöver räddas och enligt Havs och Vatten Myndigheterna har vildlaxen i ett specifikt område i Östersjön redan tagit slut. I samband med hoten finns det även en risk för minskad genetisk variation. Detta menas med att den genetiska mångfalden av laxen (olika arter av laxen) håller på att försvinna. Laxen är starkt genetiskt anpassad till sina olika älvar och de brukar återvända till sin födelseälv, men i takt med utbyggnaden av kraftverk stoppas den från att komma tillbaka. Detta leder till att olika laxar får dela älv med samma naturbestånd. Genom flyttningen till nya områden påverkar det andra laxarter negativt.(14) Den genetiska variationen är viktigt då den behövs för att arter ska må bra och för att bevara sitt släkte. Alltså om det finns flera olika soters laxar är risken mindre att laxen kommer dö ut, endast en sort dör ut. Dessutom anser hemsidan havet.nu att Östersjön har ett känsligt ekosystem då det finns få arter inom olika grupper, vilket gör att det kanske inte finns någon ersättare om någon fisk/växt slås ut. Enligt forskaren Jacob Hägglund är minskning av mångfalden större och snabbare idag vilket gör det till ett ännu större problem. Han menar att vi är påväg mot ett sjätte massutdöende. (15) På grund av minskningen av den genetiska variationen och vildlaxen har man börjar odla i stället.(8) Problemet är dock att den odlade laxen har svårt att föröka sig och simmar bort från sin älv och ut i Östersjön. På det stora havet fiskas den upp av fiskebåtar vars slukar massa fossilabränslen då de måste leta efter endast odlad lax. Trots detta, råkar man ta upp den hotade vildlaxen som relativt ofta har blivit smittad av den odlade med parasiter och andra sjukdomar.(10) (13)Förbränning av fossila bränslen bidrar till världens klimatproblem, bland annat till surare och varmare hav.(18) Att äta vildlax kan vara farligt för oss människor, då de innehåller miljögifter som doxin och PCB. Livsmedelsverket rekommenderar barn, gravida och ammande att inte äta vildlax mer än 2-3 gånger per år. Genom bland annat amning kan dessa gifter påverka barnets utveckling. (9) Tillbaka till den odlade laxen. Den är relativt billig och har blivit vardagsmat för många. Fiskmjölet dock, som de odlas upp på gör så att via deras avföring släpps kväve och fosfor ut vilket kan leda till övergödning.(12) Dessutom bidrar man till överfisket och förändring av ekosystemen när fiskmjöl bildas. De små fiskarna som används till fodret är nämligen mycket viktiga för de marina områdena (områden som har skyddsbestämmelser i avsikt att skydda olika miljöer). Det är främst Peru som fiskar och gör mjölet till laxarna vi i Sverige äter. Det finns ett stort svartfiske i Peru samt arbetare som lever under dåliga jobbförhållanden. (11) Detta resulterar till att våra svenska restauranger ibland serverar lax som är illegalt fiskad. Det finns alltså nackdelar med odlad fisk och enligt WWF:s fiskeguide är laxen rödmärkt, vilket betyder att man ska låta bli att äta då den är ohållbar mot miljön. (17) Om du är en laxälskare och inte kan motstå frestelsen är det bättre att äta den som laxmat, som det var förr. Men glöm då inte att välja en dyrare och kravmärkt då den är odlad på ekologiskt foder.
Länklista:
1. http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/rdda-stersjn/1181754-rdda-stersjn-startsida
2. http://www.havet.nu/dokument/Havet2010-rovfisk.pdf
3. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/algblomning-1.1734
4. http://www.wwf.se/naturvaktarna/source.php/1028472/fisk-elevmaterial.pdf
5. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/algblomningar-da-nu-och-i-framtiden-1.31166
6. http://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/vatten_och_fiske/ostersjon/overgodning/
7.http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2013/12/kommersiellt-fiske-styr-evolutionen-hos-fisk/
8. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/yrkesfiske/nyheter/nytt-om-fiskeregler/nytt-om-fiskeregler-2013/2014-08-12-stopp-for-svenskt-fiske-av-fettfeneklippt-lax-i-ostersjon.html
9. http://nyttigfisk.se/index.php?page=vildfangad-lax#.VUo4Pvntmkp
10. http://www.havet.nu/dokument/HU20122kronika.pdf
11. http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/vet-du-vad-din-middag-till-frukost
12. http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/fisk-med-gott-samvete
13. http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/fisk-med-gott-samvete
14. http://www.havet.nu/dokument/HU20121laxgener.pdf
15. https://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=4372&area=5,10,15,16&typ=artikel&lang=sv
16. http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2014/6/osaker-bild-av-torskbestandet-i-ostersjon/
17. http://www.wwf.se/source.php?id=1590058
18. http://www.havet.nu/?d=176
